ARKEOLOGIVISNING
METALLSÖKNING I STORSICKE, GLANSHAMMAR

Välkommen till en fascinerande djupdykning i Närkes forntid!
Tillsammans med länsmuseets arkeologer och Sveriges Metallsökarförening bjuds du som besökare in att få en guidad visning på en spännande fyndplats och själv få prova på hur det är att söka efter fynd med metalldetektor.

Under tre dagar, den 15 – 17, oktober arrangerar länsmuseet och metallsökarföreningen i samarbete med hembygdsföreningen Glanshammars Sockensmagasin ett event vid Storsicke i Glanshammar. För den som är intresserad av arkeologi och förhistoria är hela området kring Glanshammar och särskilt längs Äverstaån en av Närkes mest spännande platser. Storsicke har ett strategiskt läge på höjden, med närhet till Äverstaån och äldre färdvägar, under både förhistorisk och historisk tid. Ett par kilometer uppströms ån gjordes för över 70 år sedan ett unikt bronsåldersfynd – Hassleskatten.
Vid Storsicke har man även hittat fynd från järnålder som tyder på att människor bott och även framställt järn på platsen. Det förekommer även medeltida lösfynd och platsen har historiska belägg från 1478 och framåt.
Länsmuseet kommer samtidigt att finnas på plats med en mobil utställning där några av de metallföremål som tidigare hittats visas, och även den fina kopian av Hassleskatten. Personal från museets Landskapsobservatorium medverkar, och vill prata om det som dyker upp ur marken med besökare och allmänhet, men också om landskap, historia och framtid i Glanshammar.

Tider

Fredag 15 oktober kl 13.00 & kl 15.00

Lördag 16 oktober kl 11.00, kl 13.00 & kl 15.00

Söndag 17 oktober kl 11.00 & kl13.00

Evenemanget genomförs med stöd av Örebro Läns Hembygdsförbund genom Gustav S O Svenssons och Elsa Sternhammar-Svenssons fond.

metallsökning i Husby, glanshammar

Helgen 9-11 april 2021 genomförde museet en en metallsökarundersökning vid Husby i Glanshammar tillsammans med Sveriges metallsökarförening. En undersökning med hjälp av metallsökare innebär att man gräver på enormt många signaler som man hör i instrumentets hörlurar och så sovrar man fynden hårt. Det mesta som hittas är modernt skräp. Deltagarna i insatenvid Husby grävde upp totalt ungefär 2000 föremål. Av dessa bedömde museets arkeologer att 36 av dem var så pass intressanta att de var värda att ta med hem.

Sedan en utgrävning 1997-98 för motorvägsbygget är Husby bedömt som en kungsgård från 500-talet e.Kr., slutet av folkvandringstiden och början av vendeltiden. Från den epoken kom det dock bara fram fyra fynd nu: tre små dräktspännen och en prydnadsnit.

Överraskande nog är i stället 18 av fynden från tiden 800-1100 e.Kr., vikingatiden. Det rör sig mest om glest utstrött hacksilver, inte om någon nedgrävd och utplöjd skatt. Hacksilver var tidens betalningsmedel och vägdes upp på en känslig balansvåg för varje transaktion. Ett litet viktlod för detta ändamål hittades nära motorvägsbron. Två av mynten är kompletta och har redan kunnat klassificeras. Ett av dem slogs i Balkh i nuvarande norra Afghanistan år 803 eller 804 för sagokalifen Harun al-Rashid, känd från Tusen och en Natt. Ett annat slogs för biskop Arnold av Worms i nuvarande sydvästra Tyskland någon gång kring 1050. Silverhanteringen vid Husby har alltså pågått länge. Dessutom hittades en oerhört fin liten fingerring i punsdekorerat guld.

Bit av en silverring

Vikingatida hacksilver: en bit av en halsring.

Biskop Arnold av Worms med skägg och mitran på huvudet.

Genombrutet beslag med korsmotiv. Vad hade det för funktion, och när?

Guldring

Vikingatida fingerring i guld med punsdekor.

Utöver hacksilvret har vi från vikingatiden en vacker fingerring i guld, ett dräktspänne som för ovanlighetens skull är gjutet i bly, ett prydnadshänge, ett par bitar av betselbeslag från biskop Arnolds tid, en nyckel och en dräktnål.

Den äldre medeltiden och högmedeltiden är alltid svåra att få fatt på i metallsökarmaterial. Men vi har åtta fynd från 14/1500-talen: en sigillstamp, tre remsöljor till ryttarsporrar, bakänden till en bordskniv, två mynt av Erik av Pommern och två mynt av Johan III.

Till sist har vi sex fynd som ser lovande ut men som arkeologerna inte har kunnat datera ännu. Särskilt lovande är ett genombrutet beslag med ett kors och ett runt skivspänne.

Nu skall museets arkeologer fotografera och klassificera fynden genom bläddrande i böcker och anrop till kunniga kollegor. Därefter åker de på fyndkonservering så att de inte ärgar sönder och försvinner. Rapporten publiceras här på vår hemsida senare i år.

Arkeologen sorterar sina fyndpåsar.

Stenar

Länets arkeologi, med fornfynd och lämningar, spänner över en flertusenårig historia.

I Örebro län utförs varje år flera arkeologiska undersökningar av olika företag och forskare. Dessa undersökningar ökar vår kunskap om föregående generationers liv. På museet arbetar vi med att förvalta och berätta om föremålen från dessa undersökningar.

Vill du veta mer? Vår arkeolog heter Martin Edlund, telefon: 019-602 87 75

Fynd från Hassle i Glanshammar, oktober 2020

Hassleskatten offrades i Äverstaån omkring 600 f.Kr., i slutet av bronsåldern. Våra undersökningar på platsen har inte avslöjat någonting mera från denna tid. Om det finns fler bronsåldersoffer av metall på platsen så ligger de för djupt nere i åns avlagringar för att höras i metallsökarens hörlurar. Våra nya fynd är mer än 1000 år yngre, från järnåldern och senare.

Arkeologiska fynd från Hassle
Arkeologiska fynd från Hassle.

FOLKVANDRINGSTIDEN

Den första bebyggelsen på åkern som vi undersökte verkar ha uppförts någon gång under tiden 450-540, folkvandringstidens senare del. Fynden är mestadels dräktdetaljer: kvinnornas spännen och männens agraffknappar. Tre är dekorerade med en exklusiv internationell djurornamentik som bara särskilt kunniga och beresta konsthantverkare behärskade. En bit av ett stort silverspänne skvallrar både om rikedom och sparsamhet: det har blivit reparerat efter att det brutits av.

Arkeologiska fynd från Hassle.
Arkeologiska fynd från Hassle.

VENDELTIDEN

Under vendeltiden 540-790 fortsätter folk att tappa dräktdetaljer, nu av lite mera vardaglig standard. Överst till vänster ser vi ett felgjutet ryggknappsspänne av 500-talsmodell, som talar för att en resande konsthantverkare besökt gården och arbetat här en tid. Längst ner till höger ser vi en bit av ett oidentifierat föremål med förgylld mycket elegant djurornamentik i en stil som har nära beröring med 700-talets första kristna missionsförsök i Norden.

Arkeologiska fynd från Hassle.
Arkeologiska fynd från Hassle.

VIKINGATIDEN

Kring 790 börjar vikingatågen och Norden översköljs av en våg av plundrat silver. Vid Hassle har vi hittat tre vikingatida silvermynt, två från det islamiska kalifatet och ett västeuropeiskt, och två av dem är omgjorda till prydnadshängen. Därtill tre bitar hacksilver, delar av smycken som klippts sönder för att man brydde sig mer om metallvärdet än om hantverket. Sådant silver vägde man på känsliga balansvågar, och från Hassle har vi nere till höger två små vikter för det ändamålet. Därtill bitar av dräktspännen som massproducerades i Birka. Någon gång under 900-talet slutade man att tappa saker på den undersökta åkern, vilket förmodligen betyder att gårdsbebyggelsen flyttades. Kanske 300 meter åt väst-nordväst till byn Hassles historiskt kända läge?

Arkeologiska fynd från Hassle.
Arkeologiska fynd från Hassle.

MEDELTIDEN

Efter 900-talet blir det glesare med fynd. Föremålen ser nu ut att hamna på åkern dels genom att lantbrukarna tappar dem under arbetet, dels genom att Hassle-borna tappar dem på dass varefter man kör ut gödseln på åkrarna. Det äldsta fyndet med en tydlig datering efter vikingatidens slut är den genombrutna dekorerade plattan. Den kommer från ett vackert bälte buret av en modemedveten man kring år 1300. Därtill en mer anonym bältesölja samt ett par småmynt från 1400-talet och bakänden från en bordskniv från 14/1500-talen. Vi lämnade kvar allting vi hittade med dateringar efter år 1600, utom den fina silverknappen med infattad bergkristall. Den kommer från kragen på en folkdräkt för herrar från 1800-talet.

Rapport

Här kan du ladda ner rapporten. Pdf, 16 MB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 16 MB)

metallsökarprojektet

Ett metallsökarprojekt genomfördes av Örebro läns museum i samverkan med flera parter under sensommaren och hösten 2017. Projektet inleddes med en grundläggande utbildning för deltagarna. Därefter genomfördes riktade sökningar med metalldetektorer på flera kulturmiljöer, fornlämningar och fyndplatser runt om i Örebro län.

Projektet syftar främst till att nå ny kunskap om förekomsten av förhistoriska och historiska metallföremål i brukade åkermarksmiljöer. Likaså att nå ny kunskap om metallförande fornlämningar och fyndplatser i marker som brukas eller brukats som åkermark. Ett annat syfte med projektet är att utveckla samverkan mellan den offentliga kulturmiljövården och det ideella organiserade föreningslivet. Genom projektet kan ny kunskap byggas upp i samverkan mellan professionella och historieintresserade. Deltagarna får inom projektet möjlighet att vara delaktiga i forskningen genom arkeologisk metod, söka kunskap om historia och ges en förståelse och insyn i kulturarvets regelverk.
Projektet sker i samverkan mellan Örebro läns museum, Länsstyrelsen i Örebro län, Sveriges metallsökarförening och Riksantikvarieämbetet. Samverkan och medverkan kommer även att ske med flera lokala föreningar och markägare.

antologi-Metalldetektering inom arkeologi och forskning

Metall i form av föremål, mynt och slaggprodukter är ett viktigt arkeologiskt källmaterial. Det är en källa till förståelse av allt från handel, rituella aktiviteter, hantverk och smide till konstruktion av identiteter i det förflutna. Som material betraktat har metall även egenskaper som gör det möjligt att spåra den under jord genom metalldetektering.

Örebro läns museum tog initiativ till ett seminarium kring hur samarbete mellan metalldetekterare, arkeologer och forskare kan utvecklas. Texterna i antologin är en rapport från detta tillfälle, och belyser på olika sätt möjlighterna till en ökad samverkan.

Här kan du ladda ner antologin Pdf, 20.8 MB. (Pdf, 20.8 MB)

Järnåldersgravar undersöktes vid Nalaviberg
och Broby i Viby

Under maj 2019 genomfördes en arkeologisk undersökning inom Närkes största järnåldersgravfält, som finns vid Nalaviberg och Broby, mellan Viby och Östansjö. Undersökningen gjordes för att rädda och tillvarata kunskap från flera av de skadade gravarna som ligger vid vägen. 

Fynd

Under början av maj 2019 arbetade museets arkeolog, martin Edlund med visningar för skola och allmänhet vid gravfältet. Han berättade om den pågående undersökningen och visade vad som hittats i de undersökta gravarna. Besökarna fick också se olika gravformer och andra lämningar i det historiska landskapet. Det erbjöds även  ”prova-på aktiviteter” där besökarna fick se hur gravar undersöks, prova arkeologens utrustning och titta närmare på olika typer av fynd och fornsaker från Närkes förhistoria.

Undersökningen utfördes av Arkeologgruppen i Örebro AB med visningar av Örebro läns museum och medel från Länsstyrelsen i Örebro län.

Kontaktperson: Örebro läns museum, Martin Edlund, 019-6028775, E-post martin.edlund@olm.se

 Arkeologi-quiz

Vill du testa dina kunskaper inom arkeologi?

Stenyxor på träskaft

Vår arkeolog Martin har till barnverksamheten satt samman frågor där barn kan testa sina kunskaper.

Vad komer du ihåg? Gör ett arkeologi-quiz och testa dina kunskaper!

Forntids-quiz med tema stenålder - bronsålder. Öppnas i nytt fönster.

Forntids-quiz med tema järnålder - vikingatid. Öppnas i nytt fönster.

 

Eketorpsskatten

I länsmuseets arkeologiska samlingar finns den kända Eketorpsskatten som är den största i Närke med sina 1,3 kg. Skatten lades förmodligen ned i en våtmark omkring 970 e Kr, under Vikingatiden. Fyndet påträffades vid plöjning på 1950-talet vid Eketorps gård strax öster om Riseberga Kloster i Edsbergs socken utanför Fjugesta. Vid den arkeologiska undersökningen och flera metallsökningar så kom många hundra föremål fram i dagen. Skatten består av ett stort antal silvermynt, guld- och silversmycken, hacksilver och pärlor av silver, glas och bärnsten. Silvermynten har präglats av både västliga kungariken och östliga kalifat i områden kring Svarta havet. De många dräktsmyckena består av kraftiga halsringar, stora ändknoppar till ringspännen, flätade armband och rikt dekorerade spännen. Här finns även särskilda hängen och amuletter med hednisk och kristen anknytning som den svärdbärande figurinen, tronformad stolen, ormfiguren, Torshammare, eldstål och korset.Se närmare på föremålen från skatten i bildvisningen eller på digitalt museum.