Blogg
-
3 juli 2019
Slöjd Residence i Jokkmokk
Normal 0 21 false false false SV X-NONE X-NONE /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman",serif;} Jokkmokk: Slöjd som historia, kulturarv och experiment.Slöjd Stockholms årliga residensprogram flyttar norrut 2019. Till Jokkmokk i Norrbotten. På Samernas utbildningscentrum/Sámij åhpadusguvdásj kommer två residensdeltagare att erbjudas plats. Vi söker två personer: 1. En utövare från det lokala slöjdfältet duodji, med intresse för gränsöverskridande samarbeten 2. En slöjdare, konsthantverkare eller konstnär med intresse för slöjdpraktiker och gränsöverskridande samarbeten De två deltagarna erbjuds var sitt stipendium på 25 000 kr, produktionsstöd, boende under vistelsen, möjlighet till en arbetsplats, verkstäder samt praktiskt och innehållsmässigt stöd från Slöjd Stockholm. Programmet genomförs i samarbete med Samernas utbildningscentrum och det intilliggande Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum. Residensen genomförs under oktober månad 2019. Vem söker vi? Vi söker dig som är särskilt intresserad av samarbete som praktik, och är nyfiken på att under en koncentrerad tid pröva ditt hantverksmässiga utövande i relation till den specifika kontext som är Jokkmokk. Skicka in ansökan senast den 28 juli Ansökan ska innehålla ett projektförslag/förslag till hur residenstiden ska användas och en kortfattad beskrivning av din praktik vilken skickas senast den 28 juli 2019 till: slojdresidens@stockholmslansmuseum.se Vill du veta mer: https://stockholmslansmuseum.se/jokkmokk-slojd-som-historia-kulturarv-och-experiment/ Om Slöjd Stockholms residensprogram Residensprogrammet är en del av en långsiktig utveckling av en publik plattform för att undersöka, lyfta fram och diskutera slöjd och hantverk, samt ställa frågor kring det handgjorda och dess roll och relevans i vår samtid. Programmet är ambulerande och genomförs i samarbete med lokala och regionala samarbetsparter. Med en verksamhet som rör sig mellan olika platser kan detta bidra till att pröva nya sammanhang och former för både utövande praktik och utveckling av samtalet kring det handgjorda. Slöjd Stockholm är initiativtagare och ansvariga för projektets genomförande. Slöjd Stockholms residensprogram finansieras av Statens Kulturråd och Nämnden för hemslöjdsfrågor. Ansvarig för projektets utveckling är Slöjd Stockholms verksamhetsledare Andreas Sohlberg, programmet 2019 utvecklas och samordnas av Emily Fahlén och Asrin Haidari som också är konstnärliga ledare för Luleåbiennalen 2020.
-
24 juni 2019
Slöjdaktiviteter på Siggebohyttan i sommar!
Nu har sommaren satt fart, semestern kanske redan börjat eller så är den på intåg..I sommar så erbjuder Örebro läns museum en hel del slöjdaktiviteter! Vi kommer att hålla till på vår Bergsmansgård i Siggebohyttan, där det kommer vara både familjeaktiviteter och mer inriktad verksamhet mot vuxna.Torsdag och fredag 27-28 juni: Gör egna leksaker i trä och textil.Under Bergslagens familjeveckor så erbjuder vi prova på-aktiviteter. Dessa dagar får besökarna skapa egna leksaker i trä och textil till exempel tova bollar och ringar, göra ett eget "tre i rad", en "kasta ring", eller varför inte ett eget hopprep!Tid: 12-16GratisFoto: Mikael Linell Foto: Mikael LinellTorsdag 4-5 juli: Tova en fladdermus, ett flygfä eller bygg din egen fladdermusholk.Under Bergslagens familjeveckor så erbjuder vi prova på-aktiviteter. Dessa dagar får besökarna skapa egna fladdermöss eller andra flygfä av ull och bygga ihop en fladdermusholk.Tid: 12-16Att tova är gratisAtt bygga fladdermusholken kostar 50krFoto: Malin KarlssonTorsdag 11 juli: Slöjden börjar i skogen.Slöjdkonsulenten Lars Petersson tar med deltagarna på en vandring i skogen i anslutning till Siggebohyttan för att titta på olika träd, hur de växer och hur de kan användas i slöjden. Lars berättar varför det kan vara bra att välja ett krokigt träd ibland, eller vad barken berättar om virket innanför. Samling vid Mangårdsbyggnaden och vid regn så blir det ett föredrag inne på logen.Tid: 15.00GratisFoto: Lars PeterssonTorsdag 18 juli: Lappa och laga (föreläsning och workshop)Sara Hillersberg kommer att ha en föreläsning om hållbarhet och konsumtion med inriktning på textil. Efteråt kommer hon att ha en workshop i att lappa och laga. Ta med kläder och textilier så får ni möjlighet och hjälp att laga och ändra dem!Sara är sömmerska och kostymör som arbetar med återbruk och re-design. Hon har butik och syateljé "Ateljé Återbruk" i Wadköping, ÖrebroTid: 14.00GratisFoto: Mikael LinellVälkomna till slöjdaktiviteterna på Siggebohyttan!Läs mer på www.olm.seÖppettider: Onsdag-Söndag 11-17.Siggebohyttans bergsmansgård713 94 Nora
-
27 mars 2019
Att synliggöra det osynliga
v\:* {behavior:url(#default#VML);} o\:* {behavior:url(#default#VML);} w\:* {behavior:url(#default#VML);} .shape {behavior:url(#default#VML);} Normal 0 false 21 false false false SV X-NONE X-NONE /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin-top:0cm; mso-para-margin-right:0cm; mso-para-margin-bottom:8.0pt; mso-para-margin-left:0cm; line-height:107%; mso-pagination:widow-orphan; font-size:11.0pt; font-family:"Calibri",sans-serif; mso-ascii-font-family:Calibri; mso-ascii-theme-font:minor-latin; mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-fareast-language:EN-US;} Att synliggöra det osynliga - konferens om immateriellt kulturarv Under två dagar, 13 – 14 mars 2019, var det en konferens om slöjd -, och hantverkskunskaper och vad som händer när antalet utövare minskar och kunskaper riskerar att försvinna. Konferensen hölls i Sörmlands nya länsmuseum och arrangerades av Sörmlands museum, Nämnden för hemslöjdsfrågor (NFH) och Hantverkslaboratoriet (HL) vid Göteborgs universitet.Foto: Fredrik LovéusFöreläsningarFrågeställningen tar avstamp i UNESCO´s konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet. I konventionen lyfts värdet av att dokumentera och förmedla kunskaper, handlingar, seder och riter, sånger, danser och mycket mer som nödvändigtvis inte är knutet till ett föremål. Konventionen fokuserar på levande bruk av kunskaper, utövande och de personer som kan. På konferensen var temat traditionella slöjd-, och hantverkskunskaper.Karin Lindvall, museichef på Sörmlands museum inledde med att resonera kring begreppet kulturarv. Det är ett begrepp som ständigt är i förändring och olika förskjutningar sker över tid vad som kan benämnas kulturarv och inte. Därför behöver begreppet diskuteras. Att det materiella och det immateriella kulturarvet är varandras förutsättningar är odiskutabelt. Temat på konferensen fokuserar på det görande som resulterar i föremål.Annika Nordström arbetar på Institutet för språk och folkminnen (ISOF) och är den kulturarvsmyndighet som fått ansvaret att genomföra konventionen i Sverige. ISOF vill med olika insatser som projekt och program upprätthålla kunskaper.foto: Malin KarlssonAnneli Palmsköld är prefekt och professor i kulturvård vid Göteborgs universitet. Hon talade om vikten att utveckla metoder för dokumentation och lärande inom slöjd-, och hantverksfältet. Lärandet kan ske på olika sätt: Lärande om något, lärande i något, lärande mednågot och lärande genom något. Alla perspektiv är viktiga för att skapa förutsättningar för ett aktivt byggande av kunskaper.Friedrike Roedenbeck är kanslichef på Nämnden för hemslöjdsfrågor och det är den myndighet som samordnar det arbete inom konventionen som kallas traditionellt hantverk. Hon menar att det viktiga inom arbetet är att skapa förutsättningar för kunskapsöverföring av traditionella slöjd-, och hantverkskunskaper. Civilsamhället är en viktig aktör. Hållbarhet är centralt och ger arbetet samtida legitimitet. Från Norskt hantverksinstitutt (NHU) i Lillehammer kom två talare (Eivind Falk och Jarle Hugstmyr) som beskrev hur de i Norge arbetar med det här området. I Norge har man byggt upp en verksamhet sedan många år. Det finns möjlighet för en person som representerar en kunskap som bedöms vara ”hotad” att under tre år arbeta heltid för att utveckla sina kunskaper och samtidigt dokumentera kunskaperna. NHU arrangerar även något som de kallar ”hantverkssamling”. Det kan liknas med en workshop där deltagarna har en särskild uppgift att genomföra tillsammans samtidigt som processerna reflekteras, diskuteras och kritiseras. NHU kallar detta för att ”lyfta i flock”. Det innebär att slöjdare och hantverkare tillsammans bygger, utvecklar och vidareför kunskaper.foto: Lars PeterssonHantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitet hade två talare under konferensen. Tina Westerlund visade några exempel på hur man kan, med strukturerade metoder, utforska och dokumentera olika hantverkskunskaper. ”När är vattenstrålen lagom stark för att inte skada pionens rotknölar när de sköljs av inför delning av dem i reproduktionssyfte?” Hur beskrivs det och vilka risker kan man ta genom att testa själv? Om en rotknöl av en särskilt unik sort förstörs kanske inte den sorten går att föryngra, återskapa och spara för framtiden. Hur undviker man det när de sista kunskapsbärarna försvinner? Linda Lindblad talade om hur Hantverkslaboratoriet har byggt upp sin verksamhet på vetenskaplig grund. Centralt för HL är att kartlägga och tillgodose kompetensbehovet inom kulturmiljöområdet (bygghantverk, landskapsvård och trädgård). Bärande begrepp är det laborativa arbetssättet, metodutveckling inom dokumentationsområdet och kompetensutrymme för hantverkare. HL genomför hantverkssamlingar för skilda områden inom traditionshantverket. Goda exempelSedan följde en rad presentationer som exemplifierade hur arbetet med immateriellt kulturarv kan göras. Helena Åberg, slöjdkonsulent vid Sörmlands museum berättade om ett dokumentationsprojekt där film används utifrån olika infallsvinklar; reportaget, dialogen, instruktionen och förebilden. En film visar en långsam process som gestaltas med s.k. Time Lapse. 7 kilo järn är ett utvecklingsprojekt i Uppsala, Gävleborg och Dalarnas län för smeder. Projektet har gett smederna utmaningen att smida utifrån förutsättningen 1 liter massivt järn (7 kilo). Resultatet visas i en utställning där de medverkande smederna beskriver sin process.Tutankhamons krage var nästa exempel på hur man kan vinna kunskap ur ett gammalt föremål. Enda förebilden var ett fotografi från samlingen av föremål som grävts fram ur pyramiderna i Egypten. Efter flera försök i att väva runt lyckades Marie Ekstedt-Bjersing att återskapa den krage Tutankhamon bar när han begravdes för drygt 3300 år sedan. Annika Ekdal, textilkonstnär berättade om hur hon rest runt i världen och studerat äldre gobelängvävnader. Niclas Flinck, slöjdkonsulent i Jönköpings län, talade om vikten att förstå multimodalt lärande och yngre människors behov att interagera i sitt lärande.Hur går arbetet vidare?Avslutningsvis diskuterades i plenum vad som är viktigt att göra nu utifrån de förutsättningar som konventionen och de resurser som finns. En nationell agenda för tryggande av traditionell hantverkskunskap är under utarbetande. Agendan formulerar en strategi för vilka insatser som är nödvändiga för att ett förverkligande av konventionens ambitioner ska bli möjliga. Det tre centrala aktörerna; Nämnden för hemslöjdsfrågor, Hantverkslaboratoriet och Institutet för språk och folkminnen axlar genom agendan sina respektive ansvarsområden och samordnar sina insatser. Agendan ska också ligga till grund för finansiering av insatserna. Arbetet i noden för traditionellt hantverk fortsätter under 2019 och genom den nationella agendan ges de framtida insatserna en samordnad struktur och inriktning. Läs mer om konventionen här. Läs mer om Norsk hantverksinstitutt här. Läs mer om Hantverkslaboratoriet här. Läs mer om Nämnden för hemslöjdsfrågor här. /Lars Petersson, slöjdkonsulent och biträdande chef, kunskapsenheten, Örebro läns museum
