På nedervåningen kan du besöka utställningen MAT-alltid till hands, som handlar om mathushållning och prepping genom tiderna.

Utställningen kopplas tidsmässigt till de tre lägenheterna i museet som visar hur ett hem kunde se ut åren 1885, 1918 och 1942. Vi får följa matens resa, från jord till bord, som blir längre ju närmre vår egen tid vi kommer. Från självhushållning genom odling, konservering och naturabetalning, via industrialiseringen mot ett större beroende av importerade varor.

Elektricitetens intåg, rinnande vatten och tekniska uppfinningar som spis och kylskåp påverkar mathushållningen. Husmodern går från att vara producent till att vara hemmafru och konsument. Vi får också en inblick i hur beredskapsåren under andra världskriget påverkar mathushållningen och tankarna kring det som idag kallas prepping.

Med inspiration från våra lägenheter har vi skapat en lekmiljö där barn får leka ”förr i tiden”. Här kan barnen klä ut sig, laga mat och tvätta. Miljön med sin riktiga järnspis är ett kök men med utrymme för barnens fantasi kan det också bli något annat, till exempel en affär. Rummet är fyllt med gamla härliga saker och prylar från förr – och allt får användas! Och i det Skojiga skåpet finns ännu mer att upptäcka för hela familjen, som böcker och leksaker.

Sedan år 2020 pågår projektet Ätbart för pollinerare och människa i trädgården runt Gråbo arbetarmuseum. Projektet drivs av Möckelnföreningarna, Karlskoga kommun och Örebro läns museum och syftar till att skapa en kulturhistorisk trädgård runt huset, med kopplingar till tiden då människor bodde på platsen. Trädgården är en plats för människor som vill odla tillsammans, en plats för pollinerare att frodas och för besökare att njuta av samt lära sig något om pollinerares betydelse för vår mat.

Vill du vara med och odla i Gråbo trädgård? Inga särskilda kunskaper behövs, bara ett intresse för odling. Kontakta Anja Weidt, samordnare för stadsnära odling, på stadsodling@mockelnforeningarna.net

Gå gärna in i den öppna Facebookgruppen Gråbo trädgård – arbetsgruppen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och kika på alla fina bilder av hur trädgården har vuxit fram hittills!

Läs mer om projektet på Bofors stations hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Eller besök trädgårdens egen hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (sidan är under uppbyggnad).

Allt vi människor gör påverkar planeten vi bor på. Vårt boende, vad vi äter, våra resor och saker vi konsumerar förbrukar naturresurser och gör avtryck - ekologiska fotavtryck.

För att leva som genomsnittssvensken gör idag skulle det behövas drygt fyra jordklot. Vi lever över våra tillgångar.
För inte så länge sedan såg de flesta människors liv helt annorlunda ut.

Genom att blicka bakåt i historien kan vi kanske se oss själva och vår tid i ett annat ljus. Vilka är våra mänskliga behov? Vilka är begären som vi skulle kunna ersätta med någonting annat, någonting hållbart, och i så fall vad?

På dörrar inne i huset kan du läsa om våra ekologiska fotavtryck nu och då.

Förr var boendet en del i bruksarbetarens lön enligt en tradition sedan 1700-talet. Länsmuseet och studiecirklar har genomfört ett omfattande forskningsarbete om Gråbos historia.

Nu känner vi till nästan alla som har bott på Gråbo, hur länge de bodde här, hur många barn de fick och vad de arbetade med. I spisrummet på andra våningen bodde till exempel på 1890-talet en familj med sex barn. Ett spisrum är en lägenhet som bara består av ett enda rum med en vedspis.

Gråbo fungerade som bostad fram till 1970-talet. Under 1980-talet renoverades huset och inreddes av länsmuseet. Sedan år 1986 har Gråbo varit ett museum.

Bofors bruk

Bofors Bruk anlades år 1646 och producerade i början stångjärn vid två hammare. Under 1800-talet investerade bruket i en lancashiresmedja, valsverk, hytta, gjuteri och till sist en mekanisk verkstad för vapentillverkning. År 1894 förvärvade Alfred Nobel Bofors Bruk som då ingick i AB Bofors-Gullspång. Vapentillverkningen gav sedan upphov till en enorm expansion för Bofors vid 1800-talets slut. Alla arbetarna måste ha någonstans att bo och därför byggde företaget arbetarebostäder.

Smedjan låg alldeles intill Gråbo och här har det bott många lancashiresmeder (smältsmeder). Deras arbete bestod av att förädla gjutjärn till smidbart järn. Hemma fick deras hustrur slita hårt. De hade ansvaret för vattenhämtning, ved, hushållsgris, trädgårdsland, barnaskötsel, matlagning, matberedning och tusen andra sysslor. Barnen kunde börja arbeta vid bruket vid 12 års ålder.

Numera ingår Gråbo i ett riksintresseområde för kulturminnesvård. Närmsta omgivningarna utgörs av Bofors station från år 1900. På östra sidan av Noravägen ligger bostadsområdet Rosendal från tiden omkring första världskriget. Till riksintresseområdet hör även Kanalbostäderna öster om den på 1870-talet anlagda Björkborns kanal och lämningar efter lancashiresmedjan. Hela området Bofors station – Rosendal gränsar norrut till Björkbornsområdet med Björkborns herrgård och Nobelmuseet.

Familjen Berggren

År 1875 flyttade paret Berggren in på Gråbo. På Digitalt MuseumLänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Länk till annan webbplats. kan du läsa hur det var när de bodde här.

• Ramp vid huvudentré
• RWC
• Hiss saknas till övervåningen
• Parkeringsmöjligheter för rörelsehindrade vid huset (ej uppskyltat)