SENSATIONELLA GRAVFYND FRÅN PLASTÅLDERN
- en framtidsexpedition

Plastflaska på en strand och en människofigur

Foto: Nina Hellström

År 2013 publicerade Världsnaturfonden en undersökning där det visade sig att sju av tio unga oroar sig för hur klimatförändringarna kommer att påverka deras och världens framtid. Örebro läns museum bjuder nu in länets alla skolor till en spännande interaktiv utställning/ pedagogiskt program som lyfter frågor om hållbarhet, klimat, miljö och resiliens. Syftet är att inspirera ungdomar att föreställa sig scenarier som visar våra möjligheter att påverka utvecklingen, och leva i samspel med de planetära gränserna.

Eleverna får aktivt reflektera över roliga, allvarliga och konstiga frågor. De handlar om konsumtion och livsstil, material och produktion, inflytande och jämställdhet, klimat, miljö, och resiliens. Framtidsexpeditionen vilar på vetenskaplig grund. Den tar avstamp i de globala målen och aktuell kunskap om planetära gränser.

Med Sensationella gravfynd från plaståldern - en framtidsexpedition vill vi skapa en diskussion om motståndskraft och kulturell hållbarhet – hur drivkrafterna bakom människors tankar och beteenden påverkar viljan och förmågan att ändras. Detta gör vi med en berättelse från framtiden om oss. De som berättar kallar sig Lives.

Den spännande inledningen:

En naturkatastrof sker år 2024. Tvåtusen år senare gör framtidens folk, Lives, ett fynd. De hittar liket efter en kvinna som omkom i samband med katastrofen, Lives kallar henne Kassandra. Likt dagens arkeologer och historieskrivare väver Lives en berättelse, sin egen historia, med utgångspunkt i Kassandra och andra föremål som hittas i hennes närhet.

Hur går expeditionen till?

Örebro läns museums pedagoger besöker din skola med utställningen som finns i en lätt lastbil. Eleverna får först se en introduktionsfilm, sedan delas de in i fem lag som arbetar med varsitt tema med koppling till de globala målen. Varje lag får en spännande vagn med olika lådor samt en spelplan. Tillsammans med Lives reser eleverna tillbaka till vår tid och undersöker hur vi levde i förhållande till planetens resurser. Men den stannar inte i Kassandras/vår tid utan tar sig vidare, genom katastrofen och vi får följa med dem som överlevde. Hur resonerade de? Drog de lärdom av Kassandras tid? Och vad kan vi lära oss? Uppenbarligen överlevde människorna, men hur? Siktet är inställt på människans förmåga att tänka nytt och samarbeta. Vad behövde Kassandras folk göra för att överleva efter katastrofen och hur blev de till Lives?

Eleverna får göra en egen arkeologisk "utgrävning" och spela sig igenom en tidslinje i form av en spelplan med frågor som berör aktuell forskning. I slutet förs alla samman och tillsammans med eleverna knyter pedagogen ihop de olika temana och frågorna.

Framtidsexpeditionen bygger på ett samarbete med olika forskare i Sverige som är verksamma både inom humaniora och naturvetenskap.

Praktisk information:

Möjlig att boka tisdag-fredag

Plats: Framtidsexpeditionen kommer till din skola och kan ställas upp både utomhus och inomhus.
För att ställa upp den inomhus krävs ett rum av klassrumsstorlek med fri yta samt ett rum för återsamling med sittplatser, projektor och projektionsyta för filmvisning.

För att kunna ställa upp den utomhus krävs en yta på ca 30 m x 20 meter. Där ska rymmas fem tält, ett för varje lag.

Antal elever: Vi tar ca 30 elever per gång.
Tidsåtgång: Ca 2 tim 30 min, inkl. paus för eleverna.
Målgrupp: åk 6 - gymnasiet

Kostnad:

Inomhus en dag:
Ett expeditionstillfälle: 2500 kr
Två expeditionstillfällen: 3000 kr

Inomhus två dagar:
Tre - Fyra expeditionstillfällen: 4000 kr

Utomhus:
1 dag, ett expeditionstillfälle: 4000 kr
2 dagar, två expeditionstillfällen: 5000 kr

Förberedelser:

Läraren får innan besöket en lärarhandledning som hjälp för att förbereda klassen.

Förbered dig som lärare:

Planetära gränserlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
De globala målenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Donutmodellenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster


För bokning och information kontakta: bokning@olm.se

På Örebro läns museum arbetar vi aktivt med hållbarhetsbegreppet ”kulturell hållbarhet”. Kulturell hållbarhet är ett sammanhållande kitt i allt hållbarhetstänk. Det handlar om våra val – hur vi väljer att forma och forma om vårt sätt att leva. Vi vill skapa reflektion kring vad som påverkar våra konsumtionsmönster och hur det hänger samman med vilka vi är och vilka gemenskaper vi ingår i.

MÖJLIGHETERNAS SPEGEL, SINNENAS BEGÄR
- Prylar och konsumtion under 1800-talet

Logotyp för utställningen Möjligheternas spegel, sinnenas begär

Konsumtionen av varor och produktionen av skräp ökar för varje år. Planetens gränser är överskridna och jorden tål inte mer. Hur hamnade vi här? När blev vi sådana storkonsumenter av prylar?

Nu har vi öppnat vår nya utställning Möjligheternas spegel, sinnenas begär i Vasasalen på Örebro slott. Där backar vi tillbaka 200 år till en tid redan före industrialiseringen då vi kan se att samhället började förändras på många sätt. Befolkningen växte, jordbruket effektiviserades, nya varor av nya material producerades och fler fick råd att köpa mer än bara för livets nödtorft. Skapade det faktum att det fanns mer prylar ett begär efter dessa prylar som därefter bara har växt och växt?

Perioden i utställningen är ca år 1800-1860 och platsen är Örebro och Örebro län. Under en del av denna period var Karl XIV Johan kung i Sverige och han har gett namn åt stilen som kom på modet då – karljohansstilen, en försvenskad variant av den mer överdådiga empirstilen. Han blev personligen en stor förebild för hur man skulle se ut, föra sig och klä sig. Vi presenterar flera lokala "influencers" som på olika sätt påverkade sin omgivning. En stor mängd föremål från tiden visar på det nya utbudet av varor som fanns då.

Pedagogiskt program:

Vilka var de ekonomiska förutsättningarna för samhället just då, hur fick man veta vad man skulle köpa för att visa att man var en modern människa, vilka var inspiratörerna och hur förändrades samhället och kanske även människorna under den perioden? Det är några av frågorna vi tar upp under en visning. Vi berör jordbrukets mekanisering, framväxten av ett nyare mer modernt samhälle, sociala reformer, den ekonomiska utvecklingen, nya produktionssätt, karljohansstilen mm. Eleverna får en inblick i en tid som inte så ofta visualiseras på det här sättet. Vi diskuterar den historiska bakgrunden till vårt konsumtionssamhälle.

Praktisk information:


Plats: Örebro slott, Vasasalen
Programmet ges: hela året, främst tisdag-torsdag
Målgrupp: mellanstadiet – gymnasiet
Maxantal: 30 elever
Kostnad: 700 kr
Programmet tar: 60 min


För bokning och information kontakta bokning@olm.se

På Örebro läns museum arbetar vi aktivt med hållbarhetsbegreppet ”kulturell hållbarhet”. Kulturell hållbarhet är ett sammanhållande kitt i allt hållbarhetstänk. Det handlar om våra val – hur vi väljer att forma och forma om vårt sätt att leva. Vi vill skapa reflektion kring vad som påverkar våra konsumtionsmönster och hur det hänger samman med vilka vi är och vilka gemenskaper vi ingår i.

 

BARNET I TORNET
-Jan Håfström på Örebro slott

I utställningen Barnet i tornet möter vi Jan Håfströms konst. Jan är en av Sveriges största konstnärer och han är känd som tecknare, målare och skulptör. Utställningen berättar bland annat om Jans resa genom livet. Från barndomens lägenhet i 1940-talets Örebro via seriernas och sagornas värld och fram till år 2019 i Örebro slotts sydöstra torn.

Jan arbetar i gränslandet mellan måleri och skulptur. Resultatet blir en konstupplevelse rik på variation som inspirerar till eget skapande. Han har i sin konst inspirerats av serier, bibliska berättelser, sagor, myter och verkliga händelser. I utställningen möter eleverna bilder som är skapade av såväl den vuxne som barnet Jan.

Visningen behandlar flera av de teman som ryms i utställningen. Det handlar om döden, om hopp och om att lyssna till andras berättelser. Det handlar om att arbeta som konstnär och om att få berätta sin egen historia…

Pedagogiskt program


Det pedagogiska programmet kan bestå av en visning eller visning och verkstad med eget skapande, under handledning av museets pedagog. Programmet anpassas efter olika åldrar. Vi planerar gärna besöket tillsammans med er och utformar en lösning utifrån era förutsättningar och önskemål. Upplägget kan även utmynna i ett längre projekt med återkommande besök, där eleverna kan arbeta vidare på sin skola mellan besöken. I samråd med er kan projektet formuleras till ett Skapande Skola-projekt.


Praktisk information:


Plats: Örebro slott
Programmet ges: hela året, förmiddagar tisdag-torsdag
Målgrupp: Mellanstadiet-högstadiet och gymnasiet
Kostnad: Visning 45-60 min 700 kr
Visning med verkstad 1200 kr
Specialprojekt efter överenskommelse


För bokning och information kontakta: bokning@olm.se

 

ARBETARMUSEET GRÅBO I KARLSKOGA

Huset Gråbo är byggt som en arbetarbostad runt 1870. De tre lägenheterna som visas som museum är från 1885, 1918 och 1942. Känslan är att någon fortfarande bor här, att familjerna bara gått ut en liten stund. Man kan jämföra de tre lägenheterna med varandra men också med hur vi lever och bor idag. Hur fick alla plats att sova, när man bodde sju personer i ett rum med en spis? Hur lagade man mat när det inte fanns el eller vatten inomhus? Var lekte barnen? Hur gjorde man om man vaknade mitt i natten och var kissnödig?

På Gråbo bodde som mest nio familjer eller 50 - 60 personer samtidigt. Namnet Gråbo kan ha kommit av att det kryllade av ”gråsuggor” (vägglöss) här. Det var lyhört och trångt. Männen som jobbade skift på bruket var ibland tvungna att sova på dagen – då fick barn och kvinnor hålla tyst eller gå ut för att inte störa. Kvinnorna skötte hushållen och försökte hålla smutsen och lössen ifrån sig. Visst kunde man bråka om trappstädningen och att grannens ungar förde oväsen. Men man hjälptes också åt med barnpassning och om någon blev sjuk eller skulle föda barn. Man var aldrig ensam, ingen hade eget rum eller en egen vrå.

skolprogram fokus historia

Vi pratar om hur man bodde på 1800–1900-talen om man var arbetare på Bofors och hur det var för olika familjemedlemmar att leva här. Vilken uppdelning rådde mellan kvinnor, barn och män när det kom till praktiskt hushållsarbete? Vem var det som bestämde? Genom miljöerna på Gråbo kan man fundera på hur vardagslivet gick till, hur barnen fick hjälpa till med en massa tunga sysslor som att bära sopor, ved och vatten, passa småsyskon och springa ärenden. Hur ändrades det när man fick elektricitet och vatten? I lägenheten från 1942 kan man se hur det var att leva i skuggan av andra världskriget. Klassen kan också få lära sig mer om Karlskogas historia genom de människor som levde på Gråbo. Eleverna får klä sig i tidstypiska kläder och prova på några redskap och tekniker från förr.

skolprogram fokus hållbarhet och slöjd

Det här programmet fokuserar bland annat på ämnet slöjd ur ett återbruksperspektiv. Vi diskuterar hur hantverket och slöjden har använts i hemmet under de olika tiderna 1885, 1918 och 1942. Vi gör jämförelser mellan olika förutsättningar som finns vid olika tider. Hur präglas hemmet under kristid? Vad förde folkhemsperioden med sig i form av modernitet? Vilken vikt gav dåtidens människor åt utsmyckning och omsorg om de ägodelar man hade. Visningen rör sig kring ämnena slöjd-historia-samhälle.

Praktisk information:

Plats: Arbetarmuseet Gråbo, Korpkullsv. 12, Karlskoga
Programmet ges: hela året, främst förmiddagar tisdag-onsdag
Målgrupp: Alla skolklasser, programmet anpassas efter ålder och önskemål

Programmet tar 60 min
Kostnad: kostnadsfritt för Karlskoga kommuns skolor, för andra skolor: 700 kr

För bokning och information kontakta: bokning@olm.se

VAR HÖR JAG HEMMA?

Vad anslagstavlor berättar om Örebro län

Nutidens normer sätts till stor del i staden. Livet på landsbygden beskrivs ofta ur ett storstadsperspektiv. I bruset från storstaden riskerar tankar, röster och berättelser utanför staden att inte bli hörda. Utställningen ”Var hör jag hemma?” vill ge röst åt dessa och vill ge möjlighet till samtal om frågor som rör livsvillkor i stad och land

Anslagstavlan samlar upp vad som händer på en ort. Anslagstavlor finns där människor finns, som ett centrum för samtal. Ofta i närheten av bygdens affär. När affären läggs ner står anslagstavlan kvar. Maria Sedell, professionell berättare, och Staffan Ekegren, författare, har rest runt i Örebro län och fotograferat meddelanden, budskap och affischer på hundratals anslagstavlor. Bakom anslagen visar sig en rikedom av människor med mer eller mindre sällsamma öden. De har mött människor och samtalat, berättelser har vuxit fram.

Pedagogiskt program

Utställningen ”Var hör jag hemma?” väcker frågor kring medbestämmande och inflytande – demokratiska grundfrågor som alltid är aktuella. I utställningen får vi ta del av bilder och berättelser från länet - men också intressanta samhällsfakta kring landsbygd och stad. Under visningen får eleverna delta i kortare grupparbeten. Några av de frågeställningar som vi diskuterar vid visningen handlar om: Vilka styrkor har landsbygden respektive staden?
Hur kan landsbygden vara en plats för framtiden?
Vad krävs för att en bygd ska leva?
Demokrati - får allas röster höras? Är vissas åsikter mer värda än andras?

Praktisk information:

Målgrupp: Högstadiet och gymnasiet
Tid: 60 min
Kostnad: 700kr/klass, gratis för Karlskoga kommuns skolor
Plats: Arbetarmuseet Gråbo, Karlskoga
Utställningsperiod: Våren och sommaren 2020

För bokning och information kontakta: bokning@olm.se

siggebohyttans bergsmansgård

Museets bergsmansgård Siggebohyttan ligger vid sjön Usken mellan Nora och Lindesberg. Det är en storslagen gård med många rum och kök. Bergslagen med sin järnproduktion var viktig för Sverige och hela området har en spännande historia.


Mangårdsbyggnaden började byggas runt år 1790 och i huset finns 14 rum och 3 kök. Det var en av de rikaste gårdarna i trakten. Under en visning får klassen se hur en bergsman bodde med sin familj under andra hälften av 1800-talet. Huset är inrett som det kan ha sett ut när bergsmannen Anders Andersson bodde här med sin Katarina Israelsdotter. De fick 17 barn varav 7 överlevde upp till vuxen ålder.

Vid ett besök på gården får klassen veta mer om bergsmän och järnbruk, se ett unikt hem och ta del av spännande berättelser om de män, kvinnor och barn som har bott här.

Passa på att avnjuta er matsäck i de vackra omgivningarna. Museet kan också tillhandahålla en del slöjdade leksaker som passar för utomhuslek!

Praktisk information:

Plats: Siggebohyttan, 713 94 Nora
Programmet ges: maj – september, främst tisdag-onsdag
Målgrupp: kan anpassas efter ålder
Maxantal: 30 elever
Kostnad: 700 kr
Programmet tar: 45-60 min

För bokning och information kontakta: bokning@olm.se