Om oss
Ett museum kan vara så mycket! Många tror att det handlar mest om att göra utställningar och samla och vårda gamla föremål. Men ett länsmuseum är så mycket mer. Örebro läns museum vill vara en levande mötesplats för alla åldrar. Genom möte med konst och kulturhistoria vill vi att besökare ska få nya perspektiv på sig själva och omvärlden.
Länsmuseet
Länsmuseibyggnaden på Engelbrektsgatan 3 är för närvarande stängd för renovering men under tiden producerar vi utställningar i Mobila museet som turnerar i Örebro län. Vi erbjuder också visningar, barnverksamhet, workshops, föreläsningar och mycket annat på olika platser runt om i länet. Museet äger och driver Siggebohyttans bergsmansgård utanför Nora, Kullängsstugan utanför Askersund och Grecksåsars hyttruin utanför Nora, samt driver verksamheten på Arbetarmuseet Gråbo i Karlskoga.
Vi arbetar i hela Örebro län med kulturhistorisk kompetens inom områden som slöjd, kulturmiljö och arkeologi. Vi har stora samlingar av fotografier, konst och kulturhistoriska föremål som vi visar både i utställningar och på Digitalt Museum.
Vår historia
Början
Örebro läns museum är ett av de äldsta länsmuseerna i Sverige och har sitt ursprung i en fornminnesförening som grundades år 1856. Drivande i bildandet av Föreningen för Nerikes folkspråk och fornminnen var Nils Gabriel Djurclou. Han blev sekreterare i föreningen och Gustaf Wilhelm Gumaelius ordförande. Djurclous stora intresse var folkspråk och fornminnen och han utgav böcker som trycktes i stora upplagor. Gumaelius var prost i Örebro och stadens starke man i riksdagen. Föreningen för Nerikes folkspråk och fornminnen hade på sitt program folkspråket, folklivet, folksånger, fornlämningar, fornsaker och gamla handlingar. Man upptecknade, avtecknade, beskrev, upprättade planer och kartor.
Två föreningar blir ett museum
År 1873 tar Djurclou initiativ till att upplösa den gamla föreningen och inrätta en ny vid namn Nerikes fornminnesförening med landshövdingen som ordförande enligt mönstret från andra fornminnesföreningar. 33 år senare, år 1906, grundades en kulturminnesvårdande länsförening inriktad på att skapa ett verkligt länsmuseum på initiativ av rektorn på Kävesta folkhögskola, Johan Wilhelm Jonsson, och disponenten på Laxå bruk, Carl Sahlin. Den fick namnet Föreningen Örebro länsmuseum. Denna förenings första och största uppgift blev att rädda Siggebohyttans bergsmansgård. År 1910 slås de båda föreningarna samman under namnet Örebro läns museum.
De första föreståndarna för museet hade andra jobb parallellt och var från början inte ens avlönade. Museets första professionella tjänsteman, Bertil Waldén, tillsattes först år 1928. Under hans tid blev Örebro en modern stad, hela stadsdelar med äldre träbebyggelse fick ge vika för folkhemmets betong, efterkrigstidens bostadsbygge och bilvänliga gator. Bertil Waldén var med och räddade en del av byggnaderna och med dessa skapa kulturreservatet Wadköping. Det var också Waldén som drev frågan om en specialbyggd museibyggnad.
Museibyggnaden på Engelbrektsgatan 3
År 1940 presenterade arkitekten Nils Tesch den första planen för ett museum i Slottsparken, men på grund av kriget fick den läggas i malpåse. Valet av plats var inte särskilt populärt bland örebroarna då den innebar att man skull behöva riva saluhallen. Dessutom hördes kritiska röster mot att träd som växte i parken måste avverkas för att göra plats för museibyggnaden.
Trots protesterna påbörjades bygget år 1948 och Konsthallen, som blev den första etappen i bygget, invigdes 1950. Den gjorde det möjligt att visa tillfälliga utställningar av konst, något som tidigare inte varit möjligt och nu blev mycket uppskattat. År 1956 bildas museets vänförening i samband med museets 100 års jubileum. Initiativtagare var Greta Hamilton, som redan tidigare engagerat sig för museet. Hon skulle få stor betydelse för att etapp II av museet genomfördes och invigningen av det som är dagens museum gick av stapeln år 1963. Greta Hamilton ensam stod för 900 000 kr av de två miljoner kr som museet kostade.
Hela länets museum
Sedan 1970-talet har museets uttalade ambition varit att spegla det som hänt men också att synas i hela länet, genom till exempel vandringsutställningar, samtidsdokumentationer och pedagogiska museilådor för skolor. Sedan samma årtionde har museet dessutom haft en stödjande funktion för länets hembygdsförbund. Hemslöjds-samt konstkonsulenten överflyttades från Örebro läns landsting år 2006. Konstkonsulenten återgick till Region Örebro län år 2016.
Museet har haft en roll i kulturminnes- och senare kulturmiljövården, utfört arkeologiska undersökningar och etnologiska- och byggnadsantikvariska dokumentationer samt restaureringar och konservering. I utställningsverksamheten har både nationella och internationella utställningar visats och i konstsamlingen finns inte bara regionens konstnärer representerade, utan även nationella.
Tidslinje
- 1856 – Nils Gabriel Djurclou bildar Föreningen för Nerikes folkspråk och fornminnen.
- 1910 – Nerikes fornminnesförening och Föreningen Örebro länsmuseum slås samman under namnet Örebro läns museum.
- 1930 – Örebro läns hembygdsförbund bildas.
- 1950 – etapp I av museibygget är klar, Örebro läns museum slås samman med Örebro läns hembygdsförbund.
- 1963 – etapp II av museibygget är klart.
- 1978 – Stiftelsen Örebro läns museum inrättas efter att Örebro läns hembygdsförbund och Örebro läns museum organisatoriskt skiljts år.
- 1990 – Örebro kommun drar sig ur länsmuseet och landstinget tar över hela finansieringen.
Läs mer
Bengt Viktorson, 2006, 1856! – 150 år i kulturarvets tjänst. Från bergslag och bondebygd 2006.
Anne-Marie Lenander Fällström & Björn Svärd, Prosten Gustaf Wilhelm Gumælius. En levnadsteckning.
Länsstyrelsens sida om museet på Engelbrektsgatan 3.
