Samlingar
Örebro läns museum har i 170 år samlat på kulturhistoriska föremål och har idag en av de största regionala samlingarna i landet, med närmare 300 000 föremål och över en miljon fotografier.
Även om inte alla kan visas i utställningar så är de viktiga för vårt uppdrag: att bevara-, använda- och utveckla ett levande kulturarv. Föremål, konst och fotografier berättar om vår historia och kan ge nya perspektiv på oss själva och på omvärlden.
Kontakt
Lena Brättorp, samlingsintendent
Marie Bäckström, samlingsintendent
Inger Lundberg, samlingsintendent
Katharina Holmberg, samlingsassistent arkeologi
Sök i samlingarna
Du kan söka i våra samlingar på Digitalt Museum där vi har över 135 000 objekt tillgängliga, såsom föremål, konstverk, fotografier och innehållsförteckningar till våra enskilda arkiv. Det finns även artiklar om utvalda skapare, verk, utställningar och platser. Fler objekt tillkommer hela tiden!
Dokumentation: Campus Risbergska
Tisdagen den 4 februari år 2025 inträffade den värsta skolskjutningen i Sveriges historia. En gärningsman mördade 10 personer och skadade flera allvarligt i Risbergska skolans lokaler på väster i Örebro. Den 5 februari bestämde vi på museet att vi skulle dokumentera det som hände i staden efter dådet – en så kallad samtidsdokumentation.
Vi har sedan dess fotodokumenterat platser och händelser där samhället på olika sätt slutit samman efter dådet. Det har bland annat varit vid offentliga minnesstunder i kyrka och på torg, vid ljushavet som växte fram vid Risbergska och vid framlagda kondoleansböcker.
Donerade föremål
Museet har tagit emot en donation av Örebro kommun som består av ett urval av minnessaker från minnesplatsen utanför Risbergska skolan. Det handlar till exempel om skrivna hälsningar i brev och kort, teckningar, gosedjur, flaggor, plastblommor samt tändstickor, tändare och ljuslyktor.
Museet har även en pågående digital insamling av minnen och berättelser på sidan www.minnen.se där den som vill får bidra med sina reflektioner och dela med sig av sina tankar och känslor. Berättelserna kan bli ett sätt för museet att kunna berätta om detta i framtiden.
Vårt arbete framöver
Under hösten 2025 går vi vidare i dokumentationsarbetet genom att djupintervjua olika personer som på något sätt berörts av händelsen, en händelse som kommer att påverka oss under en lång tid. Kanske omdefiniera oss som folk och land. Intervjuerna kommer utgöra en del av det långsiktiga arbetet för att dokumentera vad som händer med ett samhälle efter ett sådant här fruktansvärt våldsdåd.
Fotografierna, intervjuerna, berättelserna och föremålen blir tillsammans ett tidsdokument som bevaras för framtiden i museets kulturhistoriska samlingar och arkiv. Du kan se föremålen på Digitalt museum.
Kontakt
Johanna Björck, ansvarig för dokumentationen
Kristina Loo, projektanställd etnolog
Tisdagen den 4 februari år 2025 inträffade den värsta skolskjutningen i Sveriges historia. En gärningsman mördade 10 personer och skadade flera allvarligt i Risbergska skolans lokaler på väster i Örebro. Den 5 februari bestämde vi på museet att vi skulle dokumentera det som hände i staden efter dådet – en så kallad samtidsdokumentation.
Vi har sedan dess fotodokumenterat platser och händelser där samhället på olika sätt slutit samman efter dådet. Det har bland annat varit vid offentliga minnesstunder i kyrka och på torg, vid ljushavet som växte fram vid Risbergska och vid framlagda kondoleansböcker.
Donerade föremål
Museet har tagit emot en donation av Örebro kommun som består av ett urval av minnessaker från minnesplatsen utanför Risbergska skolan. Det handlar till exempel om skrivna hälsningar i brev och kort, teckningar, gosedjur, flaggor, plastblommor samt tändstickor, tändare och ljuslyktor.
Museet har även en pågående digital insamling av minnen och berättelser på sidan www.minnen.se där den som vill får bidra med sina reflektioner och dela med sig av sina tankar och känslor. Berättelserna kan bli ett sätt för museet att kunna berätta om detta i framtiden.
Vårt arbete framöver
Under hösten 2025 går vi vidare i dokumentationsarbetet genom att djupintervjua olika personer som på något sätt berörts av händelsen, en händelse som kommer att påverka oss under en lång tid. Kanske omdefiniera oss som folk och land. Intervjuerna kommer utgöra en del av det långsiktiga arbetet för att dokumentera vad som händer med ett samhälle efter ett sådant här fruktansvärt våldsdåd.
Fotografierna, intervjuerna, berättelserna och föremålen blir tillsammans ett tidsdokument som bevaras för framtiden i museets kulturhistoriska samlingar och arkiv. Du kan se föremålen på Digitalt museum.
Kontakt
Johanna Björck, ansvarig för dokumentationen
Kristina Loo, projektanställd etnolog
Samlingarnas historia
Örebro läns museum har en stor samling av kulturhistoriska föremål, en konstsamling, ett referensbibliotek och ett arkiv. Föremålssamlingen är en av de största regionala samlingarna i landet med över 300 000 föremål. Det första föremålet som skrevs in i museets liggare var en tjocknackig flintyxa. Insamlingen var i början inriktad på ”fornsaker” men den tidigaste ordningen innehåller också kategorier för bland annat kyrkliga konstföremål, etnografika, ”fruntimmersarbeten” och personhistoriska föremål.
I början samlade man inte målinriktat på konst, men år 1891 tog man emot en deposition från Nationalmuseum av tre oljemålningar. På 1930-talet ökade museets intresse för konst, inte minst för samtidskonst. År 1928 hade museet ett 50-tal verk och några år senare hade samlingen nästan tredubblats genom både gåvor och egna inköp med hjälp av pengar från prins Eugens fond.
Under 1970- och 80-talen gjordes stora samtidsdokumentationer med tillhörande stora föremålsförvärv. Djupgående samarbeten inleddes med Landstingsmuseet och Stiftelsen Örebro läns tekniska museum. Det sistnämnda ledde till att länsmuseet i början av 1990-talet övertog de samlingar som visats på Tekniska museet på hamnplan och på Lantbrukstekniska museet i Karlslund.
Museets magasin hade inte följt med i den snabba tillväxten av samlingarna. Under 1990-talets början inleddes därför inflyttningen i kasern Narva på gamla I3-området. Här kunde för första gången majoriteten av föremål, arkiv och fotosamlingar förvaras i samma byggnad. I samband med flytten till Narva (även kallat Länsarvet), fick Örebro läns museum år 1998 motta utmärkelsen årets museum.
Den senaste 30-årsperioden har samlingarna fortsatt att växa, först med I3:s regementsmuseum år 1997 och senare med landstingsmuseets samling år 2003. I början av 2000-talet fick museet konstnären Ulla Viottis samling och år 2005 Karl Axel Pehrsons stiftelse med tillhörande konstsamling. Örebro läns hemslöjdsförenings samling på ca 3000 föremål ägs numera av länsmuseet och år 2018 donerade konstnären Jan Håfström en betydande del av sina konstverk till länsmuseet.
Otaliga är de privatpersoner och företag som genom årens lopp bidragit, och ännu bidrar, med föremål och arkivalier till länsmuseets samling!
Fråga, skänka eller låna?
Just nu jobbar vi hårt med att bygga upp utställningar och annat inför återöppnandet av museibyggnaden på Engelbrektsgatan 3 i Örebro! Därför kan vi inte svara på frågor om våra samlingar, låna ut eller ta emot nya föremål.
Undantag
- Frågor och nyförvärv av föremål rörande dådet på Risbergska hanteras fortfarande.
- Forskningsbesök i våra samlingar hanteras från fall till fall.
- Stående fyndfördelning och frågor inom arkeologin hanteras fortfarande.
