Kulturmiljö
För oss är kulturmiljö ett perspektiv. Det ger anledning att fundera över varför något ser ut som det gör, hur det förändras och hur det kan tas om hand. Alla kan använda kulturmiljö som perspektiv, man behöver inte vara specialist eller expert. Vi ser på kulturmiljö som eftertanke och hållbarhet.
Kulturmiljö är byggnader och landskap, något som påverkats och skapats av människor. Det kan vara uråldriga ruiner och lämningar i landskapet, men också nya stadsdelar, parker och vägar till exempel. Kulturmiljön är i ständig förändring som sakta förskjuts över tid, liksom hur vi upplever den, vad vi uppskattar och hur vi förstår den.
Kulturmiljön runt oss påverkar starkt hur vi upplever platsen vi är på, hur vi mår, hur vi lever våra vardagsliv och vad vi som samhälle står för. Därför finns det lagar som reglerar och pekar ut det som har störst värde för samhället.
På länsmuseet bygger vi kunskap om länets kulturmiljö. Vi skapar upplevelse och förståelse för så många som möjligt, på olika sätt och platser. Vi för fram åsikter när kulturmiljön påverkas av förändringar. Och helst i samarbete med andra!
Hyttbyggartid
Järnframställning har länge varit en viktig del av Örebro läns historia. Under medeltiden växte Bergslagen fram som ett centrum för malmbrytning, där järnet blev en viktig exportvara. Utvecklingen i området fick stor betydelse för Sveriges framväxt som rike.
Länsmuseets fleråriga projekt Hyttbyggartid vill öka kunskapen om denna period. År 2021 inleddes arbetet med att ta prover från sjöbottnar i Noraskogs bergslag. Genom att analysera pollen och partiklar i sedimenten kan forskare se spår av mänsklig aktivitet som jordbruk, eldning och järnframställning – och därigenom datera tidiga hyttor.
Från mitten av 1200-talet började masugnar användas i Bergslagen. Självägande jordbrukare, så kallade bergsmän, byggde upp byar och anläggningar för att tillverka järn. Många av byarna fick namn som slutar på ”-hytta”, vilket visar hur central järnhanteringen var. De självägande, bergsbrukande människorna var en maktfaktor. Kung, frälse och kyrka måste förhålla sig till dem, och bygga allianser med dem. Det var deras järn som placerade Sverige på kartan över Europas internationella handelsutbyte. De blev därmed en komponent i den svenska statsbildningsprocessen. Och de skulle med tiden bli en av rottrådarna i Sveriges demokratiska utveckling.
Den sista träkolseldade masugnen i länet lades ned 1966 och den sista kokseldade 1978. Idag är järnindustrin historia för många, även om den lever vidare i moderna företag. Hyttbyggartid vill väcka nytt liv i berättelserna genom att tillgängliggöra arkivmaterial, dokumentera miljöer och ordna evenemang.
Projektet har fört med sig arbete med våra samlingar, äldre bilder på hytt- och gruvmiljöer i museets arkiv har tillgängliggjorts digitalt. Samtidigt pågår ny fotodokumentation av platser som ingår i projektet.
Projekt
- Ditt Bergslagen löper över tre utvecklingsår där vi tillsammans med skolor i bergslagskommunerna; Lekeberg, Lindesberg, Hällefors, Nora och Ljusnarsberg, kommer att samskapa innehållet till slutprodukten, ett rollspelsuppdrag som går under arbetsnamnet Den stora hyttblåsningen.
Läs mer om Ditt Bergslagen här.
- I Husby med Gislehyttan har den hittills äldsta dateringen av bergsbruk i Sverige gjorts och metallsökning och georadarundersökning och visat intressanta resultat!
Läs mer om Hyttbyggartid i Husby här.
- Bergslagens historiedagar arrangeras varje höst med visningar, föreläsningar och samarbeten med kommuner, föreningar och kulturaktörer.
