Vallbydolken

Bronsåldern är svår att få syn på i det närkingska landskapet. Det finns väldigt få tydliga fornlämningar från tiden av de sorter som är vanliga i exempelvis Mälardalen: rösen på bergstoppar, skärvstenshögar och hällristningar kring dagens odlingsmarker. I stället är det fynd av bronsföremål från sjösänkningar och andra dräneringsföretag som visar att även delar av Närke hade en bofast jordbrukarbefolkning under tiden 1700-500 f.Kr. Att föremålen hittas i våta miljöer är det vanliga även i Mälardalen. Det hänger ihop med en urgammal offersedvänja. Bronsåldersboplatser är däremot fattiga på bronsföremål.

I september 1916 skänkte lantbrukaren August Andersson en bronsdolk till det som med tiden skulle bli Örebro Läns Museum. Han bodde på Torsta i Ekeby, men fyndet hade han gjort vid körning på nyodlad mark som tillhörde grannbyn Vallby i samma socken. Dessa byar ligger intill en bäck som rätades och rensades redan under 1800-talet, vilket måste ha torrlagt ganska omfattande arealer för nyodling. Här kan man gissa att dolken kom fram.

Dolkens nu avbrutna grepplatta har varit instucken i ett grepp av trä eller ben och fastnitad. Bladet glänste gulblankt, nästan som guld. Vapnet hör till bronsålderns äldsta del, troligast 1600-talet f.Kr. Några svärd från den äldsta bronsåldern har inte hittats i Närke, fastän många skåningar och danskar hade dem. Vid denna tid liksom i 600 år dessförinnan var i stället flintdolken mannens stoltaste ägodel i Närke, litegrann som en Rolex-klocka idag. Men riktigt förmögna närkingar med bra kontakter kunde nu ha en bronsdolk som den från Vallby, ett ganska obehagligt stickvapen med en längd på 22 cm plus greppet. Så när man offrade dolken var det en extremt dyrbar pjäs man gav upp.

Den lyxiga dolken från Vallby är inget isolerat fynd. Ekeby är Närkes fyndrikaste socken vad gäller bronsföremål från bronsålderns första hälft. Utöver dolken finns det också fyra yxor i museisamlingarna, varav en har så säregen formgivning att den förmodligen aldrig var avsedd för praktiskt bruk. När vi en dag äntligen hittar stolphålen efter ett ordentligt långhus från den äldre bronsåldern i Närke så kan man gissa att det blir i Ekeby eller någon grannsocken. Vid Ökna i Gällersta på andra sidan Kvismare kanal, den gamla Täljeån, ligger ett par av Närkes fåtaliga skärvstenshögar som sannolikt markerar en bronsåldersgård.

Litteratur

Karlenby, Leif. 2003. Till frågan om Närkes bronsålder. Ett försök till definition. Mittens rike. Arkeologiska berättelser från Närke. Örebro.