2 augusti 2021

Det moderna Sveriges vagga stod i Bergslagen. Från 1200-talet fram till i våra dagar har gruvnäringen och järnhanteringen skapat arbete och inkomstmöjligheter för människor i hela Sverige, men även utanför Sveriges gränser. Det är vårt ansvar att slå vakt om miljöerna och spåren från denna för Sveriges utveckling så avgörande epok. Gruvorna och hyttorna har betytt oerhört mycket för det område vi benämner Bergslagen.

Men de positiva effekterna för utvecklingen stannar inte där, som sagt. Företag runt om i landet har vuxit och utvecklats som ett resultat av råvarorna och idérikedomen ifrån Bergslagen. Våra lärosäten har bidragit till utvecklingen, men även fått inspiration och uppdrag från gruvnäringen och materialutvecklingen. Allt detta har lett till innovationer och framsteg som starkt bidragit till vår unika välfärdsutveckling i Sverige och våra tekniska framsteg.

Men det är inte enbart industrialiseringen och teknikutvecklingen som är Bergslagens signum, utan även samhällsbygget. Hur man organiserar och bygger samhällen har Bergslagen också stått modell för, likaså lagstiftning och demokratiutvecklingen. Insatser som det är viktigt att påminna om i dessa dagar. Gruvorna och hyttornas framväxt har förståss påverkat naturmiljöer och djurliv. Verksamheterna har satt spår, som alla mänskliga aktiviteter gör.

Men det är inte genom att radera ut spåren och historien som framtiden skapas. Det är genom att lära av historien, genom att bevara miljöer som skapat utvecklingen, som vi påminner oss och kommande generationer om vad våra förfäder bidragit med. Den nu aktuella debatten om Järlefallsdammen och Naturvårdverkets planer på att riva ut dammen, innebär ett allvarligt hot mot möjligheterna att berätta historien om järnet och det moderna Sveriges rötter för kommande generation.

Hans Karlsson

Greger Nilsson

Insändare i Nerikes Allehanda söndag 1 augusti 2021 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.