Besöksvärda bronsålderslämningar

i Örebro län, 1700 till 500 f.Kr

Habors röse. Foto: Bertil Waldén, Örebro läns museum

Bronsåldern i de jordbrukande delarna av Norden räknas från 1700 till 500 f.Kr. Folk gjuter sina viktigaste redskap i importerad metall. Brons består av koppar och tenn och har flera fördelar framför flinta och kvarts, men redskapen blir inte lika bra som smidesjärn.

Just i Örebro län är dock “bronsåldern” ingen vidare bra beteckning på dessa 1200 år. Större delen av länet är glesbefolkade skogstrakter under den här tiden. Tillgången på brons och bronsgjutare är dålig. Det är väldigt långt innan något bergsbruk skall komma igång. Spåren av fast jordbruksbebyggelse är få och ligger alla kring Hjälmaren.

Den typiska fornlämningen från denna tid runt om i länet är i stället en lägerplats vid en skogssjö med avfall från tillverkning av stenredskap. Man kan hitta avslag i kvarts och andra bergarter längs stränder och i markskador från skogsbruket. De här spåren vittnar om ett extremt långvarigt och hållbart levnadssätt med jakt, fiske och insamling som påminner om hur skogssamerna har levt i historisk tid. Folk lämnade mest bara lätta fotspår efter sig. Det är inte lätt att se skillnad på en lägerplats från 1000 f.Kr. och en lägerplats från 6000 f.Kr. Ibland är det samma lägerplats som återanvänds.

Men här är tre besöksvärda bronsålderslämningar där man ser mer än kvartsavslag.

Förstora bilden

Segersjö i Lännäs. Habors röse är ett ganska förstört gravröse som på sin tid har varit väldigt stort och imponerande: 130 meter i omkrets och 40 meter i diameter, skrev 1800-talsforskaren Herman Hofberg. Idag återstår 20 x 10 meter. Här har ingen arkeologisk utgrävning gjorts, men i andra trakter är stora rösen i krönläge med utsikt över vattnet en specialitet för tiden 1700-1100 f.Kr. Namnet Habor syftar på den fornnordiska sagokungen Hagbard, och namngivningen är ett påhitt från romantiken på 1800-talet. Hans älskade Signhild har på samma sätt fått ge namn till en källa i backen nedanför röset. Vad den som vilar under röset hette vet ingen idag. (På ömse sidor om gravröset finns järnåldersgravar, se nedan.)

Fornsök: https://pub.raa.se/visa/objekt/lamning/96fc4749-38b8-49d5-8759-837ea741b62e Länk till annan webbplats.

Foto: https://digitaltmuseum.se/021016204489/habors-rose/media?slide=0 Länk till annan webbplats.

Koordinater: N 6560090, E 533174 (SWEREF 99 TM)

Förstora bilden

Grythems båtklubb i Lillkyrka. En annan bronsåldersspecialitet är hällristningarna. I Örebro län handlar det uteslutande om abstrakta gropar och rännor vars ursprungliga innebörd är okänd. Det finns ofta enormt många skålgropar på samma häll. Många forskare menar därför att det var handlingen att göra en skålgrop som var viktig, inte spåret man lämnade efter sig i berget. Länets största kända hällristningsyta finns intill en privatbostad på Sågviksvägen. Här upptäcktes år 2016 tolv skålgropar och två ristade rännor. Groparna mäter upp till 5 cm i diameter och rännorna är 10-15 cm långa. Det finns förmodligen fler att hitta i området. Horisontell belysning på natten är bästa sättet att leta.

Fornsök: https://pub.raa.se/visa/objekt/lamning/b5209225-e21d-4ae9-af85-a81c6580ff32 Länk till annan webbplats.

Undersökningsrapport: http://samla.raa.se/xmlui/handle/raa/10781 Länk till annan webbplats.

Koordinater: N 6576268, E 534195 (SWEREF 99 TM)

Ökna i Gällersta. Skärvstenshögar är ofta svåra att skilja från små vikingatida gravhögar, men de är uppbyggda av olika material. På bronsålderns bondgårdar hettade man upp stora mängder vatten med heta stenar, kanske till bad och ölbryggning. Stenarna sprack och lades upp i högar tillsammans med hushållssopor och annat material som är mera svårtolkat, kanske från ritualer. Vid Fornkvismarens strand intill torpet Karlsholm -- som efter sjösänkningarna ligger långt uppe på land -- finns två skärvstenshögar. De ligger i varsin klunga med platta runda gravmonument som kallas stensättningar.

Fornsök: https://pub.raa.se/visa/objekt/lamning/7922c006-f866-4750-8ab0-c8d65831a6db Länk till annan webbplats.

Fornsök: https://pub.raa.se/visa/objekt/lamning/b2a3fbfe-49d3-480d-b389-c2a97c643d44 Länk till annan webbplats.

Koordinater: N 6561799, E 518235 (SWEREF 99 TM)

Koordinater: N 6561377, E 518887 (SWEREF 99 TM)

Lästips om bronsåldern

  • Om järnproduktion under yngre bronsålder och äldre järnålder i Linde bergslag. I boken Gropar & monument. David Damell 2008. [10 s.]
  • Till frågan om Närkes bronsålder. Ett försök till definition. I boken Mittens rike. Arkeologiska berättelser från Närke. Leif Karlenby 2003. [24 s.]
  • Bronsåldersmordet. Om arkeologi och ond bråd död. Jonathan Lindström 2009. [571 s.]