TEMA Hyttbyggartid

Bergsbruket och järnhanteringen är en viktig del av Örebro läns historia och det går långt tillbaka i tiden. Under medeltiden sker en explosionsartad utveckling. Man börjar bryta malm i berg och järnet blir en viktig exportprodukt. Bergslagen får betydelse för formeringen av Sverige som rike. Nyfikenheten på att berätta mer om och söka djupare kunskap om denna spännande tid är upphovet till museets långsiktiga tema Hyttbyggartid.

Historisk bakgrund
Under tidig medeltid började bergmalm smältas till järn i masugnar. Bergslagens hyttor var den tidens high-tech uppfinning. Samtidigt utvecklades jordbruket och befolkningen växte. Resurser frigjordes för att utveckla en ny teknik och bygga avancerade anläggningar. Förutom ekonomiska muskler och många specialistkunskaper krävdes samarbete, för bergsbruk var en komplex process med många moment.

Det finns belägg för att många bergsmansbyar etableras under några generationer från 1200-talets mitt. I Örebro län finns fyra bergslag. I tre av dem har en majoritet av de järntillverkande byarna namn som slutar på- hytta. En skattelängd från 1539 visar att majoriteten av hyttorna ägs av bergsmän. I Noraskog, Linde och Lekeberg var det självägande, jordbrukande människor som stod för produktionen av järn. Bergsmansorganisationen kan ha växt fram i just de delar av Bergslagen som domineras av byar med namnefterledet -hytta. I 600 år, från ca 1250 till 1859, kan dessa bergslag liknas vid medeltida Gnosjö.

De självägande, bergsbrukande människorna var en maktfaktor. Kung, frälse och kyrka måste förhålla sig till dem, och bygga allianser med dem. Det var deras osmund som placerade Sverige på kartan över Europas internationella handelsutbyte. De blev därmed en komponent i den svenska statsbildningsprocessen medeltida rötter. Och de skulle med tiden bli en av rottrådarna i Sveriges demokratiska utveckling.

Nya berättelser, ny kunskap
År 1966 lades den sista träkolseldade masugnen i länet, och landet, ned, och år 1978 den sista kokseldade hyttan i länet. Den sista gruvan lades ner 1983. De människor med egna kopplingar till, eller erfarenheter av bergsbruket blir allt färre. Idag finns fortfarande världsledande företag i vårt län med rötterna i järnhanteringen. Trots det är bergshanteringen för de flesta i vår tid något avlägset i tid och med det ganska abstrakt. Att väcka denna historia till liv och tillföra nya berättelser och ny kunskap kan bidra till att en ny relation till bergslagens förflutna upprättas.

Länsmuseets tema ”Hyttbyggartid” är ett flerårigt arbete. Och vi har börjat från början med en vetenskaplig undersökning. Under vårvintern 2021 gjordes en sjösedimentprovtagning för att undersöka dateringen av tidiga hyttor runt sjöarna i Noraskogs bergslag. Det var professor Richard Bindler och hans team från paleolimnoloigiska institutionen på Umeå universitet som på ett uppdrag av länsmuseet besökte fem platser runt sjön Vikern och Norasjön för att ta sjösedimentprov. Genom att göra olika analyser av proverna kan man se hur halter av pollen och luftpartiklar varierat under årtusendena. Och dessa kan i sin tur berätta om mänsklig påverkan såsom, odling, husdjurshållning, eldning och järnframställning. Syftet är att få en datering på spridningen av hyttorna i vattendragen i Noraskogs bergslag under medeltiden. Rapporten väntas bli klar i sin helhet under hösten 2021.

Hur arbetar vi med temat 2021?
En publik del av temat är utställningen Boom i bergslagen som öppnar på Örebro slott under sommaren 2021. Temat kommer också att synas på plats i de norra kommunerna i Örebro län. Redan under sommaren 2021 visas fem mindre vepautställningar runt om i Nora och Lindesbergs kommuner som berättar om bergslagshistoria på olika sätt, varför vi vet det vi vet men även hur den hotas.