Arbetarmuseet Gråbo

I höst kan skolor boka en visning på Arbetarmuseet Gråbo i Karlskoga. Länsmuseet har utarbetat två pedagogiska program för åk 3 och åk 8.I tre lägenheter visas hur familjer bodde på Gråbo vid tre olika tidsperioder.I programmen gör vi jämförelser mellan de olika tidsperioderna och diskuterar hur det praktiska livet förändrades över tid.

Exteriörbild av huset Gråbo i Karlskoga.

Arbetarmuseet Gråbo

GRÅBO ÅK 3
I programmet får tredjeklassare se hur man bodde på 1800–1900-talen om man var arbetare på Bofors. Vi beskriver familjers villkor under olika perioder. På Gråbo finns tre lägenheter från åren 1885, 1918 och 1942. Vi jämför hem med och utan elektricitet, med och utan vatten indraget. Hur var livet i krigets skugga? Var fick man plats att sova? Hur lagade man maten? Klassen får lära sig mer om Karlskogas historia genom de människor som levde på Gråbo.

Centralt innehåll historia åk 1–3 (lgr11):
Hemortens historia: Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.

Interiör från Gråbo

Lägenhet år 1918

GRÅBO ÅK 8
Det här programmet fokuserar bl.a. på ämnet slöjd ur ett återbruksperspektiv. Vi diskuterar hur hantverket och slöjden har använts i hemmet under de olika tiderna 1885, 1918 och 1942. Vi gör jämförelser mellan olika förutsättningar som finns vid olika tider. Hur präglas hemmet under kristid? Vad fördefolkhemsperioden med sig i form av modernitet? Vilken vikt gav dåtidens människor åt utsmyckning och omsorg om de ägodelar man hade. Visningen rör sig kring ämnena slöjd-historia-samhälle.

BOKA PROGRAM:
Målgrupp: Åk 3 och åk 8
Tid: 60 min
Kostnad: 700 kr/visning
Plats: Arbetarmuseet Gråbo, Karlskoga
Visningen kan bokas: oktober-november
Boka skolvisning: bokning@olm.se

Här hittar du mer information om Gråbo.

var hör jag hemma?
-VAD ANSLAGSTAVLOR BERÄTTAR OM ÖREBRO LÄN

Visas HÄRNÄST i KUMLA 12/1 - 11/2 2019

Foto av en anslagstavla.

Nutidens normer sätts till stor del i staden. Livet på landsbygden beskrivs ofta ur ett storstadsperspektiv. I bruset från storstaden riskerar tankar, röster och berättelser utanför staden att inte bli hörda. Utställningen ”Var hör jag hemma?” vill ge röst åt dessa och vill ge möjlighet till samtal om frågor som rör livsvillkor i stad och land.

Anslagstavlan samlar upp vad som händer på en ort. Anslagstavlor finns där människor finns, som ett centrum för samtal. Ofta i närheten av bygdens affär. När affären läggs ner står anslagstavlan kvar. Under 2017 har Maria Sedell, professionell berättare, och Staffan Ekegren, författare, rest runt i Örebro län och fotograferat meddelanden, budskap och affischer på hundratals anslagstavlor. Bakom anslagen visar sig en rikedom av människor med mer eller mindre sällsamma öden. De har mött människor och samtalat, berättelser har vuxit fram.

PEDAGOGISKT PROGRAM

Utställningen ”Var hör jag hemma?” väcker frågor kring medbestämmande och inflytande – demokratiska grundfrågor särskilt aktuella valåret 2018. I utställningen får vi ta del av bilder och berättelser från länet - men också intressanta samhällsfakta kring landsbygd och stad. Under visningen får eleverna delta i kortare grupparbeten.

Några av de frågeställningar som vi diskuterar vid visningen:
Vilka styrkor (osynliga eller ouppmärksammade) har landsbygden framför staden?
Hur kan landsbygden vara en plats för framtiden?
Vad krävs för att en bygd ska leva?
Demokrati - får allas röster höras? Är vissas åsikter mer värda än andras?

Boka program:

Målgrupp: högstadiet och gymnasiet
Tid: 60 min
Kostnad: 1500 kr/klass

Boka skolvisning: bokning@olm.se

Koppla visningen till läroplanen:

Ur: Lgr 11, Samhällskunskap, högstadiet och gymnasiet
Undervisningen ska behandla följande centrala innehåll

  • Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
  • Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar.
  • Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.
  • Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt.
  • Aktuella samhällsfrågor