Arbetarmuseet Gråbo

Gråbo byggdes runt år 1870 som bostad åt arbetare på Bofors bruk. Här bodde det som mest nio familjer, 50–60 personer samtidigt. De tre lägenheterna på övervåningen visar hur det kan ha sett ut åren 1885, 1918 och 1942. Följ med på resan från vedspis och hushållsgris till elektricitet och rinnande vatten. Känslan i lägenheterna är att någon fortfarande bor här, att familjerna bara gått ut en liten stund.

Upplev dåtid

På nedervåningen kan du besöka utställningen MAT-alltid till hands, som handlar om mathushållning och prepping genom tiderna. Utställningen kopplas tidsmässigt till de tre lägenheterna i museet som visar hur ett hem kunde se ut åren 1885, 1918 och 1942.

För de lite yngre finns Mini-Gråbo, en lekmiljö som låter barnen leka ”förr i tiden”. Runt huset hittar du Gråbo trädgård, en kulturhistorisk odling med kopplingar till tiden då människor bodde på platsen.

Öppettider

Arbetarmuseet Gråbo är öppet för besök på helgerna under sommarsäsongen. För bokade skol- och gruppvisningar är det öppet året om!

Boka visning

På Arbetarmuseet Gråbo hålls visningar både för skola, privatpersoner och organisationer.

Boka visning här

Gråbos historia

Vi vet ganska mycket om Gråbos historia tack vare studiecirklar och forskning som gjorts. Nu känner vi till nästan alla som har bott på Gråbo, hur länge de bodde här, hur många barn de fick och vad de arbetade med. I spisrummet på andra våningen till exempel, flyttade smältsmeden Jan Anders Berggren och hans fru Emma in år 1875. Där bodde de med sina sex barn i en lägenhet som bara bestod av ett enda rum med en vedspis. På Digitalt Museum kan du läsa en artikel om familjen Berggren och deras liv på Gråbo.

Det bodde människor på Gråbo fram till 1970-talet. Under 1980-talet renoverades huset av Karlskoga kommun, som också äger det idag, och sedan år 1986 har länsmuseet drivit Gråbo som ett museum.

Bofors bruk

Bofors Bruk anlades år 1646 och tillverkade i början stångjärn vid två hammare. Under 1800-talet investerade bruket i en lancashiresmedja, valsverk, hytta, gjuteri och till sist en mekanisk verkstad för vapentillverkning. Det ledde till en enorm expansion för Bofors vid 1800-talets slut och år 1894 köpte Alfred Nobel bruket som då ingick i AB Bofors-Gullspång.

Alla arbetarna måste ha någonstans att bo och därför byggde Bofors arbetarbostäder. Boendet var en del i bruksarbetarens lön enligt en tradition sedan 1700-talet.

På Gråbo har det bott många lancashiresmeder (smältsmeder), kanske för att smedjan låg alldeles intill. Deras arbete bestod av att förädla gjutjärn till smidbart järn. Hemma fick deras fruar slita hårt. De ansvarade för att hämta vatten och ved, ta hand om hushållsgrisen, trädgårdslandet och barnen. De lagade och tog hand om maten och tusen andra sysslor. Barnen kunde börja arbeta vid bruket vid 12 års ålder.

Ett riksintresse

Numera ingår Gråbo i ett riksintresseområde för kulturminnesvård där även grannen Bofors station, från år 1900, ingår. Dit hör också bostadsområdet Rosendal, från tiden omkring första världskriget, kanalbostäderna öster om Björkborns kanal (anlagd på 1870-talet) och lämningar efter lancashiresmedjan. Hela området Bofors station – Rosendal gränsar norrut till Björkborns herrgård och Nobelmuseet.

Filmen om Gråbo

Filmen visar hur de tre lägenheterna som finns på övervåningen i Gråbo ser ut och berättar kort om husets historia.

Transkribering

Här på Arbetarmuseet Gråbo i Karlskoga visar vi på Örebro läns museum en unik miljö med tre levande gjorda arbetarhem. De berättar om Bofors, arbetarnas familjer, hur de bodde och deras vardagsliv under 18- och 1900-talen.

Gråbo byggdes runt 1870 och är ett av många hus som under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet byggdes för att verka som bostäder åt arbetarna på jobbet. Bostaden ingick i planen och just på Gråbo bodde många smeder och deras familjer.

Smedjan låg här i närheten och arbetet där bestod av raffinering av gjutjärn för att få smidbart järn. Det var ett statusyrke men innebar tungt arbete och som var helt mansdominerat.

Här på Gråbo får vi se hur livet för arbetarna kunde se ut, men speciellt ge oss en inblick i kvinnornas arbetsplats, hemmet.

Tack vare ett stort engagemang hos Karlskogaborna har vi fått fram många berättelser om familjerna som bodde här, och information om hur det var att leva på Gråbo och jobba på bruket.

Som mest har det här huset varit hem åt nio familjer. Då bodde här 50 till 60 personer samtidigt. Genom gåvor från privatpersoner har vi kunnat återskapa tre rums miljöer från tre olika årtionden, alla med berättelser knutna till familjerna som bodde här.

I utställningen kan man jämföra de tre lägenheterna från 1885, 1918 och 1942 med varandra, men också med hur vi lever och bor idag. Vi ser hur levnadsvillkoren förändras i takt med produktionssamhällets omvandling till det konsumtionssamhälle vi lever i idag. Vi ser även hur behov och begär hos befolkningen förändras och hur industrialismen framfart påverkar.

När Gråbo var arbetarbostad fanns där trädgård, för husbehovsodling. Man hade hushållsgris och även höns på tomten. I dag finns inte många spår kvar av det. Men i år har skogar kommun börjat röja buskar, sly och träd för att trädgårdsland och gångar ska kunna anläggas på nytt. Det är en del av projektet Ätbart för bi och människa som drivs av Karlskoga kommun tillsammans med Möckelnföreningarna. Museet har varit med som rådgivare och tagit fram information om hur trädgården kan ha sett ut förr och till exempel vilka växter som har odlats här när det var arbetarbostäder.

Att göra

Mini-Gråbo

Med inspiration från våra lägenheter har vi skapat en lekmiljö där barn får leka ”förr i tiden”. Här kan barnen klä ut sig, laga mat och tvätta. Miljön med sin riktiga järnspis är ett kök men med utrymme för barnens fantasi kan det också bli något annat, till exempel en affär.

Rummet är fyllt med gamla härliga saker och prylar från förr – och allt får användas! Och i det Skojiga skåpet finns ännu mer att upptäcka för hela familjen, som böcker och leksaker.

Mat – alltid till hands

På nedervåningen kan du besöka utställningen Mat – alltid till hands, som handlar om mathushållning och prepping genom tiderna.

Utställningen kopplas tidsmässigt till de tre lägenheterna i museet som visar hur ett hem kunde se ut åren 1885, 1918 och 1942. Vi får följa matens resa, från jord till bord, som blir längre ju närmre vår egen tid vi kommer. Från självhushållning genom odling, konservering och naturabetalning, via industrialiseringen mot ett större beroende av importerade varor.

Elektricitetens intåg, rinnande vatten och tekniska uppfinningar som spis och kylskåp påverkar mathushållningen. Husmodern går från att vara producent till att vara hemmafru och konsument. Vi får också en inblick i hur beredskapsåren under andra världskriget påverkar mathushållningen och tankarna kring det som idag kallas prepping.

Gråbo trädgård

Gråbo trädgård började som ett samodlingsprojekt år 2020 mellan Karlskoga kommun, Möckelnföreningarna, Örebro läns museum och LONA (Länsstyrelsens lokala naturvårdssatsning). Idén var att skapa en kulturhistorisk trädgård med inriktning på mat till vilda pollinatörer och människa. Ideella krafter har sedan starten lyckats omvandla platsen till en härlig oas full av grönsaker, örter, blommor, bär och frukter! I Gråbo trädgård är besökare välkomna att ströva runt och se och smaka lite på vad som odlas. Projektet avslutas 31 december 2025 och därefter tar den nybildade föreningen Gråbo trädgård över skötseln.

Vill du vara med och odla i Gråbo trädgård? Inga särskilda kunskaper behövs, bara ett intresse för odling. Skicka ett mejl till stadsodling@mockelnforeningarna.net
Gå gärna in i den öppna Facebookgruppen Gråbo trädgård och kika på alla fina bilder av hur trädgården har vuxit fram hittills!
Läs mer om projektet på trädgårdens egen hemsida.