Åsnor röstar inte!
För typ 100 år sedan fick du inte rösta. Antagligen. Bara de allra rikaste männen fick vara med och bestämma hur landet skulle styras. Tänk dig att du, även om du utbildar dig till läkare eller advokat, inte tjänar tillräckligt för att få rösta. Tänk dig att ha noll att säga till om. Idag ser samhället tack och lov inte ut på det sättet, utan alla, oavsett kön, inkomstnivå eller status får vara med och påverka.
Många kämpade under 1900-talet för att fler skulle få inflytande. Idag har i praktiken alla svenska medborgare över 18 år rösträtt till riksdagen. Ändå är det många som struntar i att rösta. Trots att vi så ”nyss” fick allmän rösträtt. Bara 83 % i åldrarna 18–24 år röstade i riksdagsvalet 2022, jämfört med 86 % år 2018.
Varför är det så? Är vi redan trötta på vår nyvunna frihet? Beredda att kasta bort allt som de kämpade så hårt för, bara tre generationer sedan? Kanske kan historien hjälpa oss att förstå poängen med att använda vårt inflytande? Ge oss argument för att orka gå till urnan på valdagen?
Om projektet
Region Örebro län har gett Örebro läns museum bidrag för att genomföra en särskild satsning där syftet är att stärka demokratin, öka valdeltagandet och främja medborgarnas engagemang i samhällsfrågor. Länsmuseet har valt att fokusera på första- och andragångsväljare, det vill säga unga vuxna, då de röstar i mindre utsträckning än många andra grupper. Vi har använt material från ArkivCentrum och från våra egna arkiv. Alla foton och konstverk är en del av museets samlingar.
Inflytandets historia
Vi människor har alltid velat ha inflytande över vår omvärld. Vi har trampat upp stigar i skogarna, byggt monument för att hedra våra döda, byggt relationer med främlingar och startat krig med forna vänner. Vi har samarbetat för att bygga trivsamma samhällen, protesterat när saker inte känts rätt och många har också, sedan demokratins genombrott i Sverige, röstat i allmänna val.
Inflytande kan vara många saker och är något vi alla har, på något sätt, i stort eller i smått. Men ibland kan det kännas som att vi bara är en liten del av något väldigt stort och därför inte har något inflytande alls. I vissa tider av historien har fler människor haft mer inflytande och i andra tider har färre människor haft nästan allt inflytande. Men en sak kan historien visa med säkerhet: människan är en varelse som inte bara är fullt kapabel att påverka sin omgivning, utan också har en hel del att vinna på att vilja göra det.
Bergsmännens list
Ett tidigt exempel på utövat inflytande är systemet som uppstod kring tillverkningen av järn, det så kallade bergsbruket. De som sysslade med bergsbruk och järntillverkning kallades för bergsmän, och i Örebro län fanns det bergsmän som sysslade med bergsbruk redan på medeltiden. För att bergsbruket skulle fungera krävdes samarbete. Flera bergsmän ägde andelar i samma hytta och dessa tog besluten kring hyttan gemensamt. Alla hade lika mycket rösträtt bland bergsmännen, nästan som en intern demokrati. Över hela riket bestämde kungen, men bergsmännen kunde påverka honom. Järnet var så viktigt, och deras kompetens så unik, att de kunde använda det för att påverka kungens beslut kring bergsbruket. De gjorde också uppror mot kungen ibland om de inte fick som de ville. Alltså – redan under medeltiden, när kungen hade typ all makt, använde bergsmännen sin kompetens för att skaffa sig inflytande.
Järnet spelar ytterligare en roll när det kommer till inflytande, nämligen i Sveriges demokratisering. Tack vare järnmalmen, skogen och vattenkraften kunde Sverige industrialiseras under andra halvan av 1800-talet, och industrialiseringen kom med massor av nya sätt att samarbeta och organisera sig. Industrialiseringen gjorde så att fler människor kunde tjäna mer pengar. Den gjorde också att fler människor ville ha inflytande i samhället, för att kunna driva sina industrier som de ville, så att de skulle kunna leva så bra liv som möjligt. Flera förändringar mot ett mer demokratiskt Sverige sker alltså parallellt, och ibland tack vare, industrialiseringen.
Ny människosyn
Demokratiseringen av Sverige går hand i hand med att synen på människan förändras. Från synen att människor har radikalt olika värde till synen alltmer präglad av människors lika värde. Det är en lång och långsam process, men många stora förändringar sker under 1800- och 1900-talen. Denna tids reformer kastade omkull de tydligt ojämlika fördelningarna av makt som funnits i flera hundra år. Ett exempel är hustavlan, som var en del av Luthers lilla katekes (protestantismen). Hustavlan lärdes ut till samhällets alla människor och var en beskrivning av hur samhällets människor var uppdelade i olika stånd, samt vilka som bestämde inom respektive stånd. I hustavlan beskrevs olika människors uppgifter, ansvar, överordnad och underordnad i samhället, som att husfadern var överordnad i bondehushållet. Detta innebar att alla som inte var den man som ägde gården var tvungen att lyda honom, annars hade han rätt att dela ut lämpligt straff (exempelvis fysiska straff), gentemot fru, barn och tjänstefolk. Under 1500-1700-talen kom också många olika typer av överflödsförodningar, som styrde vad människor från olika samhällsklasser fick konsumera i form av bland annat kläder, mat och tobak. Att exempelvis klä sig i kläder som ansågs “för fina” för sin samhällsklass kunde vara straffbart.
År 1856 kunde ogifta kvinnor ansöka om att få bli myndiga. Före det ansågs ingen kvinna myndig och utestängdes därmed från många delar av samhället, exempelvis från att driva företag. Kvinnor har i historien ofta haft en underordnad plats i samhället och har därför inte haft samma inflytande som män. Vissa män har heller inte haft möjlighet till samma inflytande som andra män. Många olika reformer förändrade detta. Exempelvis representationsreformen 1865, som var en helförändring av det svenska styrelseskicket. Riksdagen bestod då av två så kallade kammare, där första kammaren valdes av landstingen och andra kammaren valdes genom folkval. De som hade rösträtt var dock till en början mycket få, eftersom kraven för att få rösträtt var höga. Man var tvungen att tjäna en viss summa pengar per år (1000 kr förmögenhet, fastighet värde 6000 kr, inkomst 800 kr), inneha en viss mängd mark, vara man och uppnått en viss ålder. Detta innebar att 22 procent av alla vuxna män hade rösträtt, ungefär 6% av befolkningen.
Samla er!
Industrialiseringen, som nämnts tidigare, förde med sig en organisering av de med mer pengar. Men också en massa nya former av organiseringar. Till städerna flyttade fler och fler människor, i fabrikerna arbetar fler och fler, och människor samlas och vill påverka och samarbeta. Det nya livet i städerna gjorde att många människor kände sig avskilda från de tidigare gemenskaperna i byar och kyrkor, vilket väckte behov efter nya gemenskaper. Ur den längtan uppstod under 1800-talet flera så kallade folkrörelser, där de största var väckelserörelserna, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen. Inom dessa fann människor gemenskap och bildning, men lärde sig också utöva former av demokrati och folkinflytande inom rörelserna. Genom att diskutera med andra, samarbeta och skapa nya plattformar för folklig makt fann folkrörelserna ibland sätt att påverka de som styrde landet. Lite som bergsmännen.
En del av nykterhetsrörelsen var Godtemplarorden, som hade en lokalförening i Örebro. I protokoll från deras diskussionsklubb kan vi se prov på många intressanta diskussionsämnen och åsikter. De diskuterade bland annat kvinnors rösträtt, hur ofta det är okej att gå ut på krogen och hur man ska få människor att nyttja sin rösträtt.
Framför allt arbetarrörelsens kamp ledde så småningom till att fler människor fick rösträtt. År 1909 fick alla män rösträtt (från 24 års ålder och med en lång rad undantag!) och 1921 fick alla kvinnor rösträtt.
Att ses och diskutera kan vara ett sätt att skapa sig inflytande. Det har historien visat oss. Och att gå och rösta på valdagen är kanske det allra enklaste sättet att använda det inflytande som generationerna före oss har kämpat för att vi ska få.
Låt inte deras slit varit i onödan. Var inte en åsna, använd din röst!
Vad har museet med valet att göra?
Örebro läns museum är en partipolitiskt obunden stiftelse. För att främja valdeltagandet har vi fått stöd från Region Örebro län. I projektet har vi valt att avgränsa oss mot unga vuxna då det är lågt valdeltagande i gruppen.
Men vad gör ni då?
Demokrati och medföljande inflytande har inte varit självklart särskilt länge, även om det kan verka så idag. Undersökningar visar på att unga inte går till vallokalerna för att de känner sig uppgivna och att ingen lyssnar på dem. Som museum kopplar vi i det här arbetet dagens samhälle till historisk kontext för att visa att vårt samhälle hade kunnat se väldigt annorlunda ut om det inte vore för den allmänna rösträtten.
Länsmuseet arbetar för att träffa målgruppen både fysiskt och digitalt. Vi sänker tröskeln för att göra ett komplext ämne mer tillgängligt och begripligt genom att bjuda in till samtal och tanke. För att budskapet ska få potential att få önskad spridning och effekt använder vi korta och enkla budskap som går snabbt att ta till sig och är lätta att förstå, till exempel memes och korta videor i sociala medier där målgruppen vistas.